Den här sidan har jag ägnat åt dig som lever med våld eller som misstänker att andra utsätts för våld

I över ett decennium har arbetat med utsatta barn och familjer genom kvalificerat socialt arbete. Mitt hjärta har lett mig mot barn och föräldrar/vuxna som lever med våld i sitt liv. Det våld och de omsorgsbrister som jag tar upp kan i värsta fall leda till t.ex. trauma, långvarig psykisk ohälsa, självmord eller fysisk skada som leder till död. Min vision med denna sida är att sprida kunskap och hopp. Jag har ju även träffat de som befriat sig från ett liv med våld, som fått en ny chans till en bättre framtid.

Jag är tacksam att ha fått gå sida vid sida med dessa familjer, för att försöka göra en skillnad. Min tankar går även till de som använder våld som en strategi. Till det sårade barn ni alla bär med er. Det finns hjälp att få. Ni är alla jordens barn, allas våra bröder och systrar, och en del av mitt hjärta <3

Jag vill dela med mig av mina tips och erfarenheter, som kan göra dig mer medveten om vad våld är, dess konsekvenser, hur samhället kan fungera kring detta samhällsproblem. Samt vad jag tänker är viktigt att du gör som våldsutsatt eller vittne till detta. Jag utgår från de frågor som jag ofta har fått från de som sökt hjälp eller rådgivning. Jag vill poängtera att sidan inte ger några allopatiska/medicinska råd eller gör anspråk på att kunna sätta diagnoser, eftersom det inte är min kompetens. Inte heller representerar jag eller agerar för någon myndighet eller organisation med denna sida. Kunskaper kan också förändra sig med tiden. Om någon länk etc. skulle bli inaktuell får du gärna ta kontakt och meddela mig.

Jag utgår endast från mitt djupa intresse i frågan och tar inte ställning för eller emot någons erfarenheter i sammanhanget. Jag utgår från att alla gör det bästa de kan, sedan kan givetvis fel begås. Jag kommer inte att ha möjlighet att besvara frågor i övrigt eller hantera klagomål om felaktigheter som har begåtts t.ex. i enskilda ärenden. Det är inte syftet med sidan eller ens särskilt konstruktivt. Använd istället din medborgerliga rättighet att kontakta berörd myndighet; överklaga beslutet hos rätt myndighet eller anmäl felaktigheter till t.ex. inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Om någon är i behov av akut insats från polis, socialtjänst, kvinnojour eller vård – t.ex. psykologisk eller psykoterapeutisk kontakt – sök akut hjälp! Det kan förhindra långvariga komplikationer eller till och med rädda liv. Ta reda på vilka kontaktvägar som finns i just din boendekommun. Ta hand om er där ute <3

Våld och våldets konsekvenser

En definition

Våldet har ett syfte och en funktion. Exempelvis för att slippa en jobbig situation eller påverka den som utsätts. Exempel på våld är: slag, annat fysiskt våld eller tvång för att få någon att sluta klaga, tjata eller bjuda motstånd i en situation. Att säga kränkande, nedvärderande eller hotfulla saker. Att hålla fast eller på annat sätt tvinga dig att stanna så du inte kan lämna situationen. Latent våld som att hota med blickar, indirekta hot som att visa vapen/knivar/nävar som kan skada, plåga husdjuret etc. (kunskapen om våldet som väntar dig).

Våld kan också handla om materiellt våld (t.ex. slå sönder saker, förstöra dina saker t.ex. viktiga minnen). Ofta med syfte att straffa eller få dig att förstå att det ogillas eller kommer att leda till värre konsekvenser. Att ta strypgrepp, slå, dra i håret, tvinga någon till sexuell handling (även att tjata och inte acceptera nej), försummelse (t.ex. emotionellt frysa ut någon eller inte ge känslomässig värme, inte ge mat eller omvårdnad, gömma undan hjälpmedel för någon som har en funktionsnedsättning) etc. Personen kan vilja utöva kontroll, straffa eller hämnas för vad du sagt eller gjort. Våld kan också innehålla inslag av kontroll av ekonomin eller av dig; sättet att leva och den sociala situationen. Så att personen inte kan leva ett självständigt eller normalt liv.

Jag vill också särskilt lyfta fram hedersrelaterat våld samt sexuella övergrepp mot barn. Det är mycket viktigt att förstå de bakomliggande processerna och vilken typ av våld du har att göra med innan du agerar. För att inte försätta dig själv eller personen som behöver hjälp i fara eller förstöra bevis.

Hedersrelaterat våld innebär risken att bli bortgift, bortförd, förtryckt eller i värsta fall mördad om personen fläckat familjens heder. Även den utsattas nya partnern kan råka illa ut. Det är inte ovanligt att hela familjen och släkten är involverad i den kontroll och det våld som pågår. Även om söner i familjen kan vara utsatta för hedersvåld, är det vanligt att söner såväl som äldre kvinnor i familjen eller i släkten är aktivt inblandade i att upprätthålla hedern. Genom att på olika sätt kontrollera, larma och agera gentemot personen. Jag kommer inte att gå in djupare om lagstiftningen eller de kulturer där människor förtrycks p.g.a. kön eller andra faktorer. Det viktigaste är att veta att det är ett brott i Sverige och det finns variationer, där en eller flera individer utövar kontroll och ges stöd i detta genom släkters eller samhällens normer.

Många människor har försatts i bakhåll och blivit bortförda eller mördade av sin familj när hedern anses som fläckad. Personen kan luras in i ett bakhåll, både i Sverige eller genom att luras att åka utomlands. Det är inte heller ovanligt i dessa eller liknande kulturer att unga flickor och pojkar förs utomlands för att giftas bort eller för att “fostras” tillbaka i rätt lära. Eller att barn skiljs från en mamma som släkten bedömt som olämplig. I vissa fall kan barnet föras utomlands utan mammans samtycke. Eftersom mannen i dessa kulturer är beslutsfattare över hela familjen, och om landet dessutom saknar utlämningsavtal med Sverige, kan det bli mycket svårt för en mamma att få tillbaka barnet ens via svenska myndigheter.

Var därför mycket försiktig, dokumentera de brott du kan och sök professionell hjälp. Möt aldrig upp den utsattas familj på egen hand! Om familjen har planerat att personen ska åka utomlands och ni misstänker fara; sök omedelbart professionell hjälp och tala om att handlar om hedersrelaterade problem! Det kan vara så att sociala myndigheter kan gå in med tvångslagstiftning. För mer information se: https://gapf.se/hedersvald/ samt http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/ar-du-utsatt/

Barn som utsätts för sexuella övergrepp av vuxna eller syskon far mycket illa. Barn förstår oftast inte att de är utsatta för sexuella övergrepp och det är ofta förenat med grooming, skuldbeläggande eller hot från en förövares sida. Om du ska hjälpa är det mycket viktigt att det sker på rätt sätt! Exempelvis att brottet dokumenteras på rätt sätt via t.ex. sjukvården eller annat bevismaterial, och så du inte gör mer skada än nytta Barn behöver dock alltid vuxna som sätter deras säkerhet först. Här finns mer information: https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/utsatta-situationer/sexuella-overgrepp/ samt https://www.bup.se/diagnoser/sexuella-overgrepp/ samt bra tips på hur man bemöter barn, även förebyggande samtal https://dagsattprataom.se/ och https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/?gclid=EAIaIQobChMIi7KS39qw6wIVio3ICh3JjAWlEAAYASAAEgJghPD_BwE

Våldets funktion och konsekvenser

Våld handlar alltid om att utövaren saknar förmåga att hantera relationer eller utmaningar konstruktivt. Hen har kanske inte ens insikten eller den empatisk förmågan att förstå att det är ett problem, kan sakna förmågan att upphöra med våldet. Det kan finnas olika skäl till detta, men våld är alltid utövarens problem och ansvar att upphöra med och du har rätt att skydda dig eller utsatta barn. Du som lever i detta eller tänker att det går att lösa, behöver jobba med dig själv och skälet till att du inte tar mer hand om dig själv och ev. barn. Du behöver uppnå insikten att det aldrig går att “rädda” eller förändra en våldsutövare som inte redan har slutat självmant med våldet. Behovet av att skydda går först, som förälder har du även en plikt att skydda barnet.

Våld kan aldrig tolereras, eftersom det skadar. Det kan få mycket allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt eller bevittnar våld. Särskilt för barn som lever i en mycket utsatt situation i hemmet. Våld skadar den inre tryggheten, tilliten, kärleken och respekten. Våld, liksom att utsättas för långvariga konflikter mellan föräldrar i t.ex. vårdnadstvister, ger barnen en mycket otrygg tillvaro och en skev uppfattning av vad en sund relation är eller hur man ska hantera problem i livet. Detta gäller alltså även när barn bevittnar våld mot andra, framförallt närstående. Barn behöver inte se vad som händer, det räcker att veta att en närstående blir skrämd eller skadad. Våld kan ske på olika sätt, beroende på person och situation.

Det går att göra något åt saken, det finns hopp! Men det är viktigt att du ser till att avlägsna dig från våld och söker hjälp. Förminska aldrig någons upplevelse av våld. Visa att du tar personens upplevelse på allvar och gör vad du kan för att hjälpa, men inse att vuxna alltid har ett eget ansvar att själva ta emot hjälp. Om en förälder inte agerar för att skydda barnet; sök hjälp för barnets räkning. Föräldern har sannolikt alldeles för svårt att lämna situationen på egen hand.

Förutom att våld kan leda till synliga skador t.ex. blåmärken, sår, skallskador, hjärnskada, benbrott, eller i värsta fall döden, leder det även till mindre synliga skador. De inre, psykiska skadorna som också kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det leder ofta till stress, oro, rädsla, ångest, ont i magen eller huvudet, kroppsspänningar, koncentrationssvårigheter, irrationellt beteende, onormal tystnad eller inåtvändhet, suicidtankar, utåtagerande beteenden, självskadebeteenden, PTSD etc. Skadorna kan ta sig olika uttryck. Skola eller jobb kan börja påverkas negativt, barnet eller den vuxne kan börja isolera sig och tappa viktiga sociala kontakter alternativt börja uppvisa symptom på depression eller självskadebeteenden med rusmedel, skadliga sexuella relationer (t.ex. i tonåren), skära sig själv eller skada sig själv på annat sätt. I förlängningen kan det leda till svårigheter att leva ett normalt liv p.g.a. långvarig psykisk ohälsa som gör att man inte kan ta del av samhället på ett normalt sätt.

Som utsatt kan hjärnan påverkas negativt av den återkommande starka stress eller de trauman man har upplevt. Det aktiverar den del av hjärnan som hanterar fight-flight. Hjärnan och kroppen blir inställd på att överleva och får sämre tillgång till högre kognitiva funktioner. Det frigör kortisol som under längre tid påverkar hela kroppen negativt. Det kan kännas överväldigande att bara tänka tanken på att lämna situationen. Det är helt normalt med tanke på situationen! Därför; sök hjälp i processen. Ofta tror vi att vi är till besvär, när andra för länge sedan har förstått att något är tokigt eller bara blir glada att få hjälpa.

Du har rätt att ta med en stödperson till olika myndighetsbesök. Tänk bara på att det kan begränsa vilken information du har rätt att få under besöket (om du omfattas av sekretess vad gäller t.ex. barn med två vårdnadshavare som måste samtycka om att information lämnas ut).

Varför lämnar hen inte situationen?

Det är viktigt att förstå att det kan vara mycket svårt för en person att förmå sig att lämna en våldsutövare eller sin familj. Barn befinner sig dessutom i en mycket utsatt situation, när de är tvingade att leva med våld eller andra allvarliga missförhållanden och om båda föräldrar döljer problemet och inte agerar för att skydda barnet. Därför kan du som utomstående inte vänta om barn bor i familjen, sök professionell hjälp! Våld i familjen är en riskfaktor för att även barnet blir utsatta för våld, även om du tror att det bara sker mellan föräldrarna/paret. Barnen löper dessutom hög risk att bevittna våldet vilket också skadar barnen.

Det pågår starka inre processer, påverkade av yttre faktorer, som leder till att en utsatt väljer att stanna kvar. Eller att vuxna och barn försöker skydda en förövare t.ex. genom att dölja problemet. Den utsatta behöver inte ens förstå att det är våld eller sexuella övergrepp det handlar om, att det är fel eller att de har rätt att slippa detta. En förövare behöver inte heller upplevas som ond. Ett barn har ju ofta band till båda föräldrar, även om de skadar dom. En förälder som själv är utsatt får svårt att vara en bra förälder t.ex. skydda sina barn, om de inte agerar med att lämna situationen med barnet. En förövare kan även använda sig av s.k. “grooming” där barnet lockas gneom en positiv kontakt, för att kunna genomföra övergreppet. Därefter kan barnet utsättas både för utpressning och hot, för att inte avslöja förövaren eller skydda sig.

Ha i åtanke att jag inte tar upp familjer där båda föräldrar är förövare! Så kan också vara fallet. Vi har ju exempelvis läst i media om fall där barn utsätts för våld och sexuella övergrepp av båda föräldrar. En förälder kan ha djupa egna svårigheter som gör att de inte förstår barns behov t.ex. har svårt att mentalisera eller känna empati En förälder kan också förhålla sig passiv och låta barnet blir utsatt. Det finns alltså föräldrar som själv har såpass stora egna svårigheter att de helt saknar förmåga att agera för att skydda barnet eller ge trygghet, de kan till och med bidra till problemet.

Den formen av våldsutsatt som jag främst beskriver, förklaras med begreppet “normaliseringsprocess”; den utsatta börjar med tiden betrakta våldet som ett förväntat och i viss mån accepterat inslag i vardagen. För att hantera det svåra utvecklar en våldsutsatt olika strategier för att förklara våldets förekomst för sig själv och för andra och anpassa sig eller utöva motstånd inom ramen för detta. Förövaren förnekar och rättfärdigar våldsutövningen genom att skuldbelägga den utsatta. Detta har studerats både i samkönade och heterosexuella parrelationer.

Våld sker i alla samhällsskikt, oavsett ekonomisk status, bostadsort eller definition av tillhörighet. Det går exempelvis att se att risken för våld ökar när: det finns missbruk, psykisk ohälsa, mobbing eller andra svårigheter som medför stress och en ansträngd livssituation. Risken finns även vid funktionsnedsättningar hos föräldrar eller barn, tidigare förekomst av våld i familjen eller om du exempelvis lever i en HBTQ-situation.

Jag vill också lyfta fram syskonvåld och våld mellan barn på skolan/förskolan. Alla som upplever sig utsatta måste tas på allvar. Som vuxna har vi ett stort ansvar att synliggöra och stoppa våld i alla former från att fortsätta. Att se till att den utsatte och den som utsätter får hjälp. Det är viktigt att alltid ha en nolltolerans mot allt våld; att aldrig förminska eller bortförklara ett barns berättelse med synsätt som “hen menade nog det inte”, “det var bara skoj”, “det är bara barn som är barn” eller “syskonbråk”. Barn ska aldrig lämnas att reda ut våld eller mobbing på egen hand!

Bra att tänka på i en utsatt situation

Det är viktigt att du som utsatt informerar dig om dina och ev. barns rättigheter, samt att du blir tydlig med att du inte accepterar våldet. Säg nej eller stopp. Säg ifrån till förövaren att det är våld och att det skadar dig eller barnet. Om det inte hjälper; lämna personen. Det är inte bara viktigt för att tydliggöra för förövaren. Det är också viktigt för barns och vuxnas inre process, att börja lära sig att värna sin integritet och rätt att skydda sig själv mot fara eller skada.

Om en förövare inte har ändrat sig hittills har du ett absolut ansvar att skydda ev. barn och dig själv. Prata med barnet att det är fel med våld, att om barnet upplevt våld så är det inte okej. Prata om att barnet har rätt att säga nej och stopp, att få vara trygg, må bra och att det är okej att älska båda föräldrar. Men också att det är viktigt att skydda sig själv (se exempelvis skriften stopp min kropp). Du eller ditt barn har en absolut o och lagstadgad rätt att vara trygg, må bra och slippa våld. Om det gäller våld mot någon vuxen du känner; träng dig inte på vuxna personer men visa att du ser, är orolig och finns där om personen vill ha hjälp. Vid akut situation, oavsett, ring polisen!

Vid alla situationer där barn är inblandade; tänk skydd! Anmäl oro till socialtjänsten! Även om det gäller lägenhetsbråk eller det där grannbarnet som du så ofta tänkt på, som verkar ha det tufft eller eländigt hemma. Vid återkommande bråk eller bråk som verkar gå överstyr där du tänker att något är fel. Du kanske till och med vet att socialjouren ryckt ut några gånger. Vänta inte på att de vuxna ska eventuellt inse problemet! Du kan anmäla anonymt. Ring polis vid lägenhetsbråk (112). Dokumentera det som händer på ett säkert sätt. Så att det blir svårt för inblandade att dölja problemet. Skriv ner så att du minns; datum och svar på frågor som vem, vad, hur, när, hur ofta, på vilket sätt.

Ta alltid din misstanke och magkänsla av att något är fel på allvar! Som medborgare tänker jag att vi alla är ansvariga för att hjälpa andra i nöd, särskilt de mest utsatta. Vi kan alltid göra något. I detta fall åtminstone anonymt anmäla oro till socialtjänsten. Tänk bara på att vara så konkret som det går, med tydliga exempel som svarar på frågor som vem, vad, när, var, hur, hur ofta. Har du viktiga, konkreta bevis att dela med dig av? Kan du ge konkreta exempel på vad som hänt och hur det blev för barnet? Tänk på att om du är anonym, kan de inte höra av sig och ställa ev. viktiga följdfrågor. Det bästa är om man vågar stå upp för sin anmälan. Men om det inte går, är det bättre än inget alls.

Här kan du finna tips och råd hur man kan prata om övergrepp https://dagsattprataom.se/ och https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/?gclid=EAIaIQobChMIi7KS39qw6wIVio3ICh3JjAWlEAAYASAAEgJghPD_BwE

Föräldraskapets ansvar

Skydda! Barnets behov av skydd mot våld och skada går före vuxnas behov. Du som förälder och vårdnadshavare har inte bara en plikt att ge barn omsorg utan även att skydda barnet mot skada eller fara. Det är en skyddande faktor för barnet att en förälder skyddar sitt barn mot våld och andra omsorgsbrister. Tänk på att samhället har ett ansvar att skydda barn om föräldrarna inte förstår detta ansvar själva. Därför, vänta inte! Barn behöver först och främst fungerande vuxna som ger trygghet och god omsorg! Om du är en vuxen som inte kan eller orkar ta detta ansvar själv, be om hjälp! Alla vuxna runt barnet måste i detta fall vara starka och sätta sin egen oro och egna bekymmer åt sidan för barnets bästa.

Om du är orolig förälder men inte är vårdnadshavare; du kan ändå söka hjälp, via socialtjänsten, familjerätten och som slutlig steg att göra en stämningsansökan via domstol om vårdnad, boende eller umgänge. Se nedan.

Lämna situationen. Om det inte är akut; informera dig och planera inför att söka hjälp och lämna situationen. Akut situation, se ovan. Du kan exempelvis söka hjälp hos socialtjänsten, kvinnojour etc. Se tips här: https://stjarnjouren.nu/annat-stod/. Om du lämnar en förövare kan det vara så att förövaren har gjort inställningar eller installerat programvaror etc för att spåra dig/er via er IT-utrustning t.ex. mobil, bärbar dator, Ipads etc. Gäller även barnens utrustning! Slå därför helt av allt utrustning med avstängningsfunktionen. Slå aldrig på någon utrustning förrän det bedöms som säkert av professionella och IT-kunniga. Du riskerar att bli spårad med t.ex. gps och behöver vidta åtgärder som hindrar detta! Det försätter inte bara dig och ev. barn för fara utan även andra familjer om ni är placerade för skydd.

Om ni har en pälskling/husdjur; det finns organisationer som hjälper. Exempelvis jourhem för djur. Kontakta ditt nätverk (om det är ett tryggt nätverk) eller ordna på annat sätt för att ditt husdjur får flytta i förväg om du kan. Vänta inte med det, lös det helst på förhand eftersom alla inte kan ta emot husdjur om du måste lämna situationen för skyddat boende. Överväg om ni kan adoptera bort ert husdjur, till någon som kan ge kärlek och trygghet, än att ni eller djuret riskerar bli kvar i en ohållbar situation. Undersök med din socialsekreterare om du kan få ta med ditt husdjur vid en placering, eller få bistånd med kostnaden för att placera djuret medan du bor skyddat. Helst av allt förebygg; fundera på om det verkligen är till djurets bästa att flytta in i er hemsituation, även om barnen eller du så gärna vill.

Kontakt med myndigheter m.m.

Personal som arbetar med barn inom skola, sjukvård etc har anmälningsplikt. Anmälningsplikten är personlig och kan inte delegeras bort. Den gäller vid endast misstanken att barnet far illa. De behöver alltså inte vara säkra på att barnet kommer att fara illa för att anmälningsplikten ska gälla. Vid våld; meddela aldrig föräldrar eller barnet att du gör en anmälan! Återvänd aldrig för att hämta saker m.m. i hemmet där en förövare finns, utan noggrann planering och riskbedömning! Överlåt detta till socialtjänsten eller polisen.

Socialtjänsten har ansvar att öppna utredning vid våld i barnets familjesituation. Eller om du som vårdnadshavare ansöker om stöd. De behöver ges en chans att få höra utsatta före det att en misstänkt våldsutövare informeras. Så att de eventuellt kan sätta in insatser för att skydda. Du riskerar annars att förstöra hela rättsprocessen vilket kan få förödande konsekvenser för barnet och den som lämnat. Att återvända till en våldsutövare som fått kännedom om detta, innebär dessutom en ökad risk för mer och allvarligare våld.

Sök hjälp! Myndigheter har ingen chans att hjälpa om de inte får signaler att något är fel. Detta är allas ansvar; omgivning såväl som föräldrar. Vänd dig till kvinnojour, kommunens socialjour alt. ordinarie socialtjänst (mottagning för barn och unga om barn är inblandande, eller mottagning för vuxna om det gäller endast vuxen). Var konkret i din oro! Vad har hänt, hur ofta händer det, på vilket sätt händer det. Vad får det för konsekvenser emotionellt, fysiskt, praktiskt etc. Har du pratat med någon annan om detta, vem då? Känner skolan till situationen etc. Om du dokumenterat på ett bra sätt kommer du ha hjälp av detta i en akut situation. Hos socialtjänsten kan man ansöka om stöd eller anmäla oro för en vuxen eller ett barn. Du har rätt att få veta om det beslutades att inleda utredning eller inte.

Socialtjänsten kan dela upp arbetet på en vuxen- respektive barnenhet. För att den vuxnes/förälderns utsatthet för våld ska utredas och journalföras, utan risk att det finns ett krav att lämna ut dokumentationen till den andra föräldern (om denne är den misstänkte förövaren). Vid behov, ställ krav på att dessa två enheter samarbetar så att du och ditt barn ges en sammanhållen hjälp och så att inget faller mellan stolarna. Även vuxenenheten har en skyldighet att fatta beslut (ligger ofta under ekonomiskt bistånd) som tar hänsyn till barnets bästa och barnets behov. Exempelvis om du söker ekonomiskt bistånd. Läs på dina rättigheter, exempelvis https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/

Be om kvalificerad hjälp! Att den som du får hjälp från har de kunskaper som behövs för att förstå våld och dess konsekvenser för barn såväl som vuxna. Det krävs kunskap och erfarenhet för att förstå vad som är rätt åtgärder. Barn och vuxna behöver en tillräckligt kvalificerad hjälp för att få saken utrett på ett bra sätt och få rätt stöd t.ex. bra insatser och kunna bearbeta sina upplevelser. Min erfarenhet är att många har denna erfarenhet i socialtjänsten, men det finns också erfarenhet av klienter som upplevt det motsatta. Därför; fråga och ställ krav på erfarenhet.

När det gäller sjukvårdens behandlande stöd är min erfarenhet att det är viktigt att först ha en känslomässigt och fysiskt tryggad situation. Där personen ges lugn och ro att återhämta sig för att de ska vara lämpligt att få behandling för att bearbeta upplevelserna. Det blir alltså svårt om ett barn måste leva med/ha kontakt med en förövare, eftersom utsattheten gör det svårt att bearbeta problemet. Därför kan det vara nödvändigt med parallella processer för att försöka skydda barnet; stöd via socialtjänst och domstolsprocess gällande barnets vårdnad, boende och umgänge.

Dokumentera våldet: åk direkt till sjukhus och dokumentera skador vid en händelse. Även om du/ni lever med personen som utsätter dig. Duscha/tvätta inte före, byt inte till andra kläder. Begär kopia på journaler och intyg från sjukvården. Polisanmäl brott och lämna in bevis. Ta stöd av ev. brottsofferjour och barnahus. Spara sms och e-postkonversationer. Sköt kontakten skriftligen om möjligt, spara alltid originalmeddelanden. Skriv ner viktiga händelser, datum och det du minns etc. Det kan bli viktigt för att kunna styrka problem eller brott. Finns det vittnet som kan tänkas sig att ställa upp i en rättegång eller myndighetskontakt?

Var saklig. Det handlar inte om att överväldiga omvärlden med bevis och dokumentation. Spara på konkreta bevis och exempel som är tydligt relaterade till problemet. Undvik sådant som kan tolkas på flera sätt. Visa gärna på problem som funnits över tid och beskriv konkreta händelser samt vilka konsekvenser det har fått för barnet eller dig. Utsätt aldrig ett barn för förhörsliknande eller otrygga situationer, bara för att du vill dokumentera något. Det kan göra skada och få dig att framstå som att du har försökt påverka barnet på ett dåligt sätt. Tänk noga igenom vad du gör och varför. Skydda barnet från konflikter, ge trygghet samt sök stöd till dig själv. Hur du ska orka och trygga ditt barn på rätt sätt i just din situation! https://stjarnjouren.nu/annat-stod/.

Du har rätt att få ta del av myndigheters handlingar om dig själv och ditt barn. Exempelvis vid utredningar hos socialtjänst, familjerätt eller från sjukvården. Vissa undantag finns om du inte är vårdnadshavare, t.ex. får du då inte begära ut vilken information som helst om ditt barn. Ett tips är att t.ex. be om intyg från eventuella vårdinsatser, om du tänker att det stödjer situationen i ett rättsligt sammanhang.

Socialtjänst

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret att utreda situationen och erbjuda stödinsatser för barn och deras föräldrar. Deras utredning, bedömning och beslut kan vara viktiga om du behöver gå vidare juridiskt sett i domstol. Det är socialtjänstens ansvar att utreda oro gällande föräldraförmåga (barn och unga inom socialtjänsten). Exempelvis om en förälder misstänks vara otrygg eller skadlig för barnet. Samt att utreda föräldraförmåga och barnets behov utifrån detta, t.ex. genom observationer över tid mellan barn och föräldrar, referenskontakter med skola, sjukvård etc. eller genom att t.ex. förorda kontakt med familjebehandlare eller beroendemottagning till en förälder med misstänkt omsorgsbrist såsom missbruk (exempelvis påvisa drogfrihet genom missbruksutredning). Det sker i så fall i samband med pågående utredning, efter bedömning av socialsekreterare. Du kan rådfråga din kommun genom att ringa mottagningen för barn och unga.

Socialtjänsten kan inte tvinga vuxna eller föräldrar att ta emot hjälp. Många gånger erbjuds föräldrar stöd som de tackar nej till. Om socialtjänsten inte ser att de har skäl att ingripa med tvångsåtgärder (t.ex. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU) kan de inte göra mer för familjen. LVU blir aktuellt om en av två vårdnadshavare inte samtycker till vården – eller om ungdomen vägrar vård – och om socialsekreteraren upplever såpass oro att hen bedömer att barnet behöver vården eller skyddet och det inte kan vänta. LVU-vård kan ges på grund av omsorgsbrist (miljöfrågor) eller beteende (skadliga beteenden hos barnet som skadar barnet själv). LVU-vård kan ske med omedelbar verkan, eller genom ansökan hos förvaltningsdomstol (den domstol som hanterar myndigheters beslut över medborgare). LVU-vård måste godkännas av förvaltningsdomstol.

LVU är en tvingande åtgärd utifrån barnets perspektiv, där socialtjänsten får rätt att under en tid fatta beslut istället för vårdnadshavaren. Vårdnadshavare är dock fortsatt vårdnadshavare i en sådan process. Under LVU-vård kan socialtjänsten t.ex. bestämma var barnet ska bo eller vilket stöd barnet ska få. De kan också bestämma om en vårdnadshavare inte ska få veta var barnet bor. Barnet kan t.ex. ges öppenvård, vårdas i annat hem, på institution, med föräldern i en placering eller genom placering i det egna hemmet med en vårdnadshavare. Under tiden kan föräldrarna erbjudas stödinsatser.

Alla insatser brukar ges för att det ska hjälpa barnet, t.ex. utifrån föräldrarollen. Om en förälder behöver individualterapi, kan de därför hänvisas till sjukvården. Socialtjänsten ska inte ta över ansvaret från det stöd du kan få på annat håll i samhället. LVU-vården ska omprövas regelbundet. Fråga aktuell kommun vilket stöd just de erbjuder i situationen du befinner dig i.

Familjerätt, tingsrätt

Kommunens familjerätt kan endast vara behjälplig om föräldrar har rimliga förutsättningar att komma överens. Det får inte förekomma hot eller risker att barnen ska fara illa vid umgänge. Vid samarbetssamtal eller avtal behöver familjerätten utgå från vad som kan anses vara till barnets bästa. Föräldrar måste vilja och kunna komma överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge för att få hjälp på frivillig väg. Sista instans är tingsrätten. Då måste föräldrar stämma sin medförälder i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Tingsrätten kommer i så fall att vilja veta vad respektive förälder har gjort för att samarbeta med varandra, t.ex. om de sökt hjälp på annat sätt innan stämningsansökan. De måste också ta särskild hänsyn till missförhållanden t.ex. om barn far illa. Familjerätten har anmälningsplikt vid misstanke att barn far illa.

Tingsrätten hanterar civilrättsliga beslut som rör medborgare, t.ex. föräldraskap eller brottmål. Tingsrätten är de som begär ett yttrande eller en utredning om familjesituationen, från familjerätten (se https://www.mfof.se/vardnad-boende-och-umgange.html eller https://www.domstol.se/amnen/familj/. Tingsrätten kan också begära att familjerätten ska genomföra s.k. umgängesstöd (ett stöd för att få till umgänge mellan barn och en förälder). Familjerätten brukar tänka att det behöver vara möjligt att genomföra ett umgänge utifrån barnets bästa (exempelvis får det inte finnas vissa risker för barnet) och att föräldrarna själva kan ta över umgänget när stödet upphör. Hos familjerätten räknas föräldrar som part, även om de inte är vårdnadshavare. De har då rätt att ta del av underlag i en utredning eller ett yttrande.

Även familjerätten utreder risk och skydd kring barnet. Det ersätter dock inte socialtjänstens ansvar, eftersom familjerätten inte jobbar med samma uppdrag t.ex. att utreda oro, skydda barn genom insats eller bevilja stödinsatser utifrån det. Familjerätten brukar vid en utredning eller ett yttrande hämta in information från referenser som socialtjänsten. Det är därför viktigt att föräldrar söker hjälp i tid samt ger så saklig och relevant information som möjligt i kontakten, eftersom det är svårt att visa på problem om bara ord står mot ord mellan föräldrar.

En process i tingsrätten kan ta lång tid! Därför är det viktigt att barnets behov av skydd tillgodoses först och att socialtjänsten gör sitt jobb att utreda situationen. Det kan vara till hjälp i det fall att tingsrätten ska besluta i frågor om vårdnad, boende eller umgänge och man behöver påvisa problemet eller behovet av stöd. Tingsrätten är den instans som dömer/fattar beslut i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Om föräldrar inte skriver ett lika juridiskt bindande avtal hos familjerätten. Som förälder kan du även begära att beslut ska fattas interimistiskt, d.v.s. att tingsrätten exempelvis ger en förälder rätt att bo i bostaden med barnen eller ges ensam vårdnad, tills dess att slutligt beslut är fattat.

Samhället har en skyldighet att stötta utsatta medborgare, även våldsutövare. Samhället har även en skyldighet att se till att barn får ha kontakt med båda föräldrar och att de inte hindras från detta genom sabotage från en förälder. Sedan januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige.